Nu är dem äntligen här! Vi har fått vår allra första kull med kaninungar!
Jag min klant räknade fel på dagarna så jag trodde det var 4 dagar kvar när Johan ringde mig på jobbet och avslöjade att dem kommit. Vilket när jag kollat bättre i kalendern stämde exakt enligt regelboken. Vanligast är att ungarna föds på dag 31, att honan dygnet innan plockar päls från sin mage för att bädda ner sina bebisar i, vilket stämde helt in på Mira. Hon har skött allt helt klockrent! Hon verkar pigg så jag antar att hennes förlossning gick bra, ungarna ligger nerbäddade på varmaste och bästa stället i bolådan, väl instängda bakom massor av halm som Mira stänger igen öppningen med när hon skuttar ut.
Bolådan förberedde vi i helgen i tron att vi var ute i god tid. Tack o lov att vi inte väntade lite så att vi skulle missa nedkomsten. Vi tog helt enkelt hennes vanliga bolåda och vände den upp och ned, lade på en skiva som lock och fyllde på med massor av halm runt om som isolering. Självklart även massor med halm inuti för att bädda med. Men den mesta halmen inne i lådan har hon dragit in själv, därför fyller jag hela tiden på med mer halm i buren när jag tycker det ser för tillplattat ut.
Vi har endast tjuvkikat på bebisarna varsin gång jag och Johan, allt för att skydda dem mot kylan, urdumt att det skulle bli så otroligt kallt just nu! Mira får lite extra omvårdnad och tillsyn nu när hon diar, vi fyller på vattnet så ofta vi bara kan, vilket blir tre till fyra gånger om dagen. Vi båda jobbar och gör då så gott vi kan. Hon får även lite kraftfoder utöver hö för att orka med att både hålla värmen och att ge di. Oftast så fjäskar vi lite med de andra två kaninerna med och ger även dem lite kraftfoder, trots att båda är i gott hull och klarar sig fint på sitt hö.